It's hard

igår under mötet slog det mig igen, där mitt under allt prat om "min häst dit och min häst hit" att du inte är min, att du aldrig va min och att du aldrig kommer bli min. Visst gick min lektion på Petit bra i måndags men du var mycket mer än så. dom andra sa saker som " man får ju nya favoriter" och visst är det så men du var ingen favorit, du var min häst. Jag älskar dig Wellington och jag kommer aldrig glömma dig. Jag önskar att allt hade varit annorlunda, att du hade varit min

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0