nu sitter jag hemma i göteborg. Jag kom hem strax innan 21 och har sedan dess stökat,städat,lagat mat och diskat. Pratade även i telefon med min pappa en bra stund. Vi har en himla fin relation han och jag, jag är verkligen pappas flicka. Det är lite konstigt för det här känns redan hemma. Min mamma skällde lite på mig för att jag automatiskt kallar det här för mitt hem, men jag vet att hon tycker att det är jobbigt att jag har flyttat. Men det var verkligen dags. Visst kan jag känna mig lite ensam om dagarna men det är än trygg ensamhet, rastlös men trygg. Självklart saknar jag min familj och mina små pälsbollar, men jag saknar faktiskt inte att bo hemma. Nu ska jag hänga upp lite klänningar och sen är det dags för välförtjänt sömn, I morgon kommer min grupp hit för grupparbete