Hej.

Igår var inte min dag. Vaknade upp vrålförkyld och inte ens en ordentlig frukost, kaffe och amerikanska tablletter hjälpte. men jag pcakde min väska för på schemat stod det utgång med klassen. Men jag märkte ju snart att det inte skulle hända. Mådde fruktansvärt dåligt men stannade kvar efter skolan och hägde med Elin. När dom sedan skulle gå till förfesten gick jag ner mot stationen för att åka hem. Näsan enda nere snubblar jag, ramlar, skrapar upp knät, förstör mina byxor och stukar foten riktigt ordentligt. Några fantastisk snälla falkenbergsbor kom fram och hjälpte mig upp,körde mig i ilfasrt ner tll stationen och sprang och hejdade tåget åt mig. Blir alldeles varm i hjärtat av att veta att det finns så fina människor. Höll mig lugn på tåget, fick hjälp av mina fina lillebror på statioen och bröt ihop totalt när jag kom hem. Jag har nog aldrig tyckt så här synd om mig själv i hela mitt liv. det kommer inte bli någon mer uppdatering här förän jag mår bättre, finns ingen ork. men vi hörs så snart som

 

puss